fredag 14 januari 2011

Omänskligt trött

Jag trodde att tröttheten hade börjat avta. Men så fel jag hade. Jag går runt som i en dimma och ingenting verkar hjälpa. Varken sömn eller frisk luft. Jag är så trött att jag gråter. Och jag kan inte ens föreställa mig hur det kommer att kännas när orken återvänder. Vilket den förhoppningsvis gör snart. Mycket snart.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Förstår dig verkligen och håller med! Jag hoppas och väntar också på att den här eviga tröttheten ska släppa.

kramar

Fröken Rödtott sa...

Har skickat ett Award till dig!