Vecka 22

Går in i vecka 22 idag och börjar bli riktigt less på att vara sjukskriven. Jag vill ut och promenera i det vackra vårvädret, men när jag inte ens kan gå 20 meter utan att få ont så är det bara att glömma. Vissa nätter kan jag knappt vända mig i sängen pga smärtorna vilket gör att jag knappt sover. Som i sin tur leder till trötta dagar där humöret inte är på topp. Men jag vågar knappt tänka tanken att jag är less. För det känns som att jag bara borde vara lycklig när vi kämpat så många år. Och jag är lycklig. Enormt lycklig. Men jag är trött, less och frustrerad på smärtorna. Fruktansvärt less.