Det syns inte att jag är en mamma. Jag lever med mitt barn i mitt hjärta istället för i min famn. Och en sån här dag, på mors dag, känns det lite extra tungt. Min son kan inte gratulera mig. Han kan inte ge mig en kram. Jag kan inte hålla honom nära. Nära. Det syns inte, att också jag, firar mors dag idag. Jag är mamman med den tomma famnen.
1 kommentar:
Jag förstår att gårdagen var jobbig för dig. Många kramar
Skicka en kommentar