Om min älskade son som inte längre finns, och längtan efter ett syskon... Som tillslut kom
onsdag 2 december 2009
Oro
Ibland får jag mensvärk. Eller det är ju inte mensvärk eftersom att jag inte har mens. Men det känns så. Och varje gång det händer så blir jag livrädd. Tänker att nu är det kört. Det lyckades inte. Hur ska vi orka gå vidare. Men så släpper det. Och hoppet kommer tillbaka. Men det är jobbigt att vara orolig. Och jag är bara på ruvardag 5 idag. Det är många långa dagar kvar till den 16 december. Många långa dagar att oroa sig över. Två veckor kvar till den officiella testdagen. Tålamod är inte min starka sida. Detta kommer bli jobbigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar