5år

För fem år sedan tog vår son sitt sista andetag. För fem år sedan höll jag honom i min famn för sista gången. För fem år sen rämnade marken under mina fötter. För fem år sedan gick mitt hjärta sönder i ett tusenbitars pussel. En bit saknas fortfarande. Kommer alltid att göra. Och det gör ont. Fruktansvärt ont.

Vår son dag i mina armar. Jag höll honom nära nära när han tog sitt sista andetag. Idag finns han i våra hjärtan, kommer alltid att finnas där. Och även om jag inte kan hålla honom längre så vet jag att han finns här runtomkring oss. Jag känner hans närvaro ibland. Och han är aldrig längre bort än ett andetag.